Varje hel timme tittar statsministern på om några studenter har klarat av några nya fall. Om så är fallet, ser man över vilka som är bäst lämpade för respektive tjänst. Man kan betrakta det som att alla anses som arbetslösa för ett ögonblick - tidigare befattning, antal tjänstgöringsår etc spelar ingen roll. Tjänsterna tillsätts nu i en viss ordning, med vissa anställningskrav och en viss prioriteringslista som avgör vilken av de olika kandidaterna som anses bäst lämpad för jobbet.
De prioriteringar som förekommer är:
Tjänsterna tillsätts i denna ordning:
För de fall ovan där flera olika tjänster tillsätts parallellt, gäller att den som har bäst kvalifikationer för någon av tjänsterna tillsätts först. Om antal lösta fall och erhållen utmärkelse är lika, blir det alltså den som senast löste ett fall som anses ha en fördel.
Låt oss säga att det bara finns tre studenter. Kalle, Anita och Johan har vardera löst tre fall inom SÄPO, tre fall inom Rikskrim, ett fall inom SKL och ett fall inom Cold Case-gruppen, samt tagit Bronsbatongen. Johan har dessutom löst ytterligare ett fall inom SKL. Ingen av de tre uppfyller kraven för att bli rikspolischef eller biträdande rikspolischef, men alla tre uppfyller kraven för att bli säkerhetspolischef eller rikskriminalchef. Johan har bäst kvalifikationer för båda tjänsterna, eftersom han har löst fler fall totalt än någon av de andra. Han löste sitt senaste fall inom SÄPO senare än sitt senaste fall inom Rikskrim. Han får därför jobbet som säkerhetspolischef. Den av de andra som senast registrerade ett löst fall inom Rikskrim var Anita. Detta gör att hon får jobbet som rikskriminalchef. Kalle uppfyller kraven för att bli biträdande avdelningschef på valfri avdelning. Eftersom han har löst fler fall inom SÄPO och Rikskrim än de andra avdelningarna, står valet mellan dessa två. Hans senast lösta fall var inom Rikskrim, och han blir därför biträdande rikskriminalchef.